Tid och plats
Vi dansar tisdagar kl. 18.30 – 21.00.
Adress: Nybrogatan 18 en trappa ned
Skyltat med Stockholm Forum
Det är ont om parkeringsplatser varför T-bana till Östermalmstorg rekommenderas.
Dansens positiva inverkan
I ett radioprogram som handlade om hälsa och välbefinnande framhölls ett antal viktiga punkter för att må bra
- Motion
- Ha roligt
- Rörelse till musik
- Sociala kontakter
- Kroppskontakt
- Stimulans för hjärnan
Vår dansverksamhet innehåller alla dessa punkter. De fem första punkterna är lätta att förstå. Den sista blir mer självklar när man dansat ett tag och märker hur många olika dansturer det finns och hur svårt det kan vara att minnas dem. Varje vecka övar vi på olika danser och lär oss en och annan ny dans.
Vad dansar vi ?
Vi dansar många olika sorters danser, dock mest sådana som man dansade ”förr”. De delas ofta in i olika grupper även om gränserna kan vara ganska diffusa.
Gammaldans eller gammeldans (beroende på dialekt)
Hambo
Våra gammaldanser har traditioner bakåt till 1700-talet (vals) men många kom till under 1800-talet. Under början och mitten av 1900-talet var de populära att dansa i våra folkparker. Normalt dansas de som pardanser och stegen ligger till grund för både gillesdanser och traditionella folkdanser. Vi lär alltid först ut dessa danser på våra kurser.
Till gammaldanserna brukar vi räkna:
- vals
- schottis
- polka
- hambo
- snoa
- mazurka
Gillesdans
Texasschottis
När man hade fester (gillen) så ville man dansa lite enklare smådanser så att alla kunde delta. Ofta var det olika bytesdanser där danserna var konstruerade så att man bytte danspartner var gång man dansat igenom dansens turer. På så sätt fick man dansa med alla och ingen behövde känna sig utanför. Man dansade gärna smådanser från andra länder. Under 1900-talets slut ville de som huvudsakligen dansat gammaldans under lång tid i olika gammaldansföreningar utöka sin repertoar, men ändå behålla gammaldansstuket. Det växte fram en ny typ av gillesdanser och många kände sig manade att konstruera nya danser. Även danser till modernare musik gjordes. Ett stort antal föreningar som dansade gillesdanser växte fram. Idag dansas gillesdanserna även av de mera traditionsbevarande folkdanslagen, som ett lättare inslag under danskvällarna. På våra nybörjarkurser brukar vi i mån av tid lära ut några gillesdanser. Annars tar vi upp fler sådana på fortsättningskurserna. Ett stort antal gillesdanser finns beskrivna på www.acla.se.
Traditionella folkdanser
Smålandspolska
Runt sekelskiftet var nationalromantiken stark. Det fanns ett stort intresse att dansa det som kallades folkdans. Det konstruerades ett antal folkdanser inspirerade av äldre danser, som var lämpliga att visas på scen. Flera av dem bygger på att man utgår från en speciell uppställning och dansar ett antal turer. Så värst folkliga var de kanske inte, även om det finns inslag av sådana danser också. Väva vadmal är ett sådant exempel där vissa av turerna i dansen under gamla tider använts som ”lekar”. Det kom också ett antal danser utifrån som sedan räknas som folkdanser, t.ex engelskor som fördes hit med sjöfarten.
Vad är då folkdans? Folkdansringen har gett ut en grön och en blå bok med beskrivningar på ett antal danser som kallas folkdans. De fungerar som ett rättesnöre för alla folkdansare. Den breda allmänheten känner nog igen folkdanserna från olika uppvisningar främst vid midsommar och jul. Då har dansarna tagit på sig sina vackra dräkter och bidrar till att bevara våra gamla traditioner genom att framföra ett inövat program.
Exempel på populära folkdanser är:
- Väva Vadmal
- Landskronakadrilj
- Smålandspolska
- Västgötapolska
Vi tränar varje vecka på några folkdanser.
Polskor (gamla folkliga danser)
Bingsjöpolska
Polskor är en gammal dansform som ofta går i 3/4-takt och ska inte förväxlas med polDanser_2015ka (2/4-takt). Dansen var lämplig att dansa i små stugor då man dansade ”på fläck” och dansen nådde en bred publik. Det var först med valsen som man började dansa utmed väggarna. Musiken har alltid varit populär bland spelmän och är konstfull med drillar och trioler vilket gör att en del personer tycker att den inte är så taktfast och därför är svår att dansa. Polskorna som dansas idag är främst från 1800-talet. De är vanligast i vissa områden, t ex i Dalarna, men dansas även i hela landet.
Vi har varje år en eller två endagskurser där man får lära sig olika polskor.